Jag – en ensam stackare?

– Vad ska du göra i midsommar? – Vah, ensam? Och så tittade de på mig med starkt medlidande och lite misstänksamhet i blicken.

Detta scenario utspelade sig inte bara en gång inför den stora och viktiga festhelgen i det lilla landet Stereotyp. Det inträffade varje gång jag berättade om mina planer för midsommarhelgen som jag tänkte tillbringa ensam i Falsterbo och Köpenhamn.

Vad är det med människor? Och ja, jag talar om vuxna människor. När blev vi flockdjur? Varför är det onaturligt att man vill vara för sig själv, resa ensam eller äta en måltid ensam på restaurang? Och på självaste midsommar!

För mig är midsommar en icke-helg utan särskilda minnen. Det har oftast varit en kall sommarhelg som jag tillbringat som barn på landet med familjen eller på barnkollo, som tonåring på sommarjobbet, som nygift och förälder på Gotland, på resa eller hemma i Rosersberg med olika vänner eller släkt. Ingenting är starkt ingjutet som en efterlängtad tradition och därför ser jag helgen som en lite längre försommarhelg som passar utmärkt för precis vadsomhelst.

I år blev vadsomhelst en härlig helg med mycket löpning, läsning, god mat och
avslutande shopping i Köpenhamn. Och några härliga stunder med kompisarna Marita och Peter fick jag också förstås.

Men oj, va folk tyckte jag måste vara konstig och vilka blickar av medlidande jag fick när jag på självaste midsommarafton satt på underbara Skanörs Fiskrögeri och njöt av silltallriken, fisksoppan och snapsen i min ensamhet. Serveringspersonalen var nog också lite extra trevlig mot den stackars ensamma kvinnan…😊

 

När jag tänker efter har jag nog kanske skaffat mig en alldeles egen midsommartradition…

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *