Nytt år, nya idéer, nya krafter, ny energi, kaxiga löften, spännande mål och framför allt, något nytt och superspännande.

Nja, inte vet jag, hur jag än försöker få det att bli spännande och pirrigt är jag inte en övertygad nyårshelgsälskare, utan snarare tvärtom en Nyårsgrinch. Nyårsafton innebär en punkt, en punkt som sätts oavsett om du tycker att det är dags för den eller inte. För många ska punkten dessutom vara ett sprättigt utropstecken och kanske t.o.m. ett kolon som ska följas av nåt nytt, uppseendeväckande och häftigt.

Man ska liksom minnas det gångna året med alla sorters känslor, t.ex. vemod, kärlek, glädje, saknad och stolthet, för att se fram emot det nya året med en ny laddning kärlek, ännu gladare glädje, stoltare stolthet och kanske en liten nypa vemodig saknad av det förra, så himla lyckade året.

Nä, jag är inte bitter. Bara klarsynt och på väg att bli gammal (dessutom plötsligt jättemycket rynkigare än 2015…). Och nej, jag ser inte särskilt mycket fram emot 2016, men trots det tänker jag jobba för att det ska bli ett bra år med mycket kärlek, glädje och stolthet. Och jag tänker träffa människor. Som någon i mitt eminenta facebook-flöde skrev härom dagen – “jag vill träffas, för det har jag inte hunnit 2015” – precis så är det. Jag har inte hunnit, eller antagligen mer korrekt uttryckt, har nånting gjort att jag har valt att inte hinna träffas. Det är just det som gör mig till en Nyårsgrinch – jag kommer ju på allt som jag inte har hunnit, har felprioriterat eller helt enkelt missat att göra under året som gått.

Dagarna efter jullugnet med familjen, granen och de tända ljusen, kommer tankarna på allt som jag inte har gjort, alla vänner som jag har missat att träffa och alla böcker som jag borde ha läst under året som nu plötsligt är på väg att ta slut. Jag blir stressad av alla årskrönikor som snurrar, alla flöden som påminner om just mitt år, alla fantastiska tips inför nästa år – aaaargghhh, vems påfund är detta egentligen?

Nä, skönt att nyårsfirandet nu äntligen är över och jag kan återgå till att fokusera på att må bra, ta hand om familj, vänner och mig själv. Jag ska fortsätta ha högar av böcker som ska bli lästa, sätta mål, smida planer och drömma drömmar som jag ska förverkliga under året och under hela mitt liv. Precis som jag alltid har haft, vill ha och inte bara har den 29-31 december varje år.

 

Med detta önskar jag dig, som orkat läsa hela denna (okej då, lite småbittra) text, ett fint liv med spännande utmaningar, mål, drömmar och kärlek varje dag, varje månad och varje år!