Som ni kanske minns bor och arbetar jag i Sigtuna kommun. En kommun som inte är som alla andra och som gärna vill sticka ut lite. Eller vad man nu vill kalla det. Under de senaste två åren har lokalpolitiken präglats av turbulens i en kommunledning som är en sämre (ja, hur det nu är möjligt?!) kopia av den rödgröna röran som styr på riksnivå. Med ett litet märkligt inslag av maktälskande Liberaler. Vi har sett såna djupa sprickor både i och mellan de “styrande” partierna att det känns helt otroligt att deras företrädare kan vistas i samma rum utan att slå ihjäl varandra. Eller ja, det kan de ju tydligen inte heller…

Men styra en kommun, det tycker de att de kan.

Förra året röstade några i de “styrande” partierna för att byta ut det socialdemokratiska kommunalrådet mot det moderata oppositionsrådet. I våras mobbade de olika partiföreträdarna i kommunledningen varandra så intensivt att några valde att flera gånger rösta med oppositionen istället. På mötena ville någon inte ens sitta på sin bestämda plats. Det har ryktats om att det ena partiet betalat det andra partiets företrädare en summa pengar för att de ska kunna samarbeta. Det finns några som öppet kritiserar sina partikollegor på sociala medier. Osv osv.

Och så igår – ett pressmeddelande där de som inte kunnat vistas i samma rum berättar att de är överens.

Och samtidigt i rikspressen –  Stefan säger att han inte tänker lämna statsministerposten om Alliansen blir större i nästa val.

Say what?

Sigtuna kommun – och Sverige –  befinner sig i ett läge som kräver tydligt och stabilt ledarskap och det har inte någon av minoritetskoalitionerna visat några tecken på att kunna erbjuda. När partier som förväntas leda en kommun konstant brottas med interna stridigheter eller när ett lands statsminister inte respekterar rikets grundlag faller självklart förtroendet för det politiska ledarskapet.

 

Då är det skönt att vi har Alliansen!

Nya Moderaterna tillsammans med hela Alliansgruppen i Sigtuna kommun (Moderaterna, Samling för Sigtuna, Kristdemokraterna och Centerpartiet) och hela Alliansen på riksnivå fortsätter att driva en aktiv oppositionspolitik och hoppas att minoritetskoalitionerna nu börjar fokusera på kommunens och landets bästa.