Härmed inleder jag försöket att ta rekord i bibehållande av ledighetskänsla i kroppen. Lugnet och friskhetskänslan som dessa alldeles fantastiskt härligt lediga dagar på den vårsolsindränkta underbara ön har gett mig får inte försvinna när jag sätter mig på kontoret imorgon! Jag vägrar! Det är alldeles för ofta man är ledig ett par dagar eller på längre semester och när man är tillbaka hemma eller på jobbet, så kommer verkligheten och stressen tillbaka direkt. Det ska inte hända nu! Undrar bara hur man gör för att slippa?

Vi har verkligen gett oss ledigt, haft långa sovmorgnar och bara gjort det vi haft lust med i den takt vi orkat. Och att solen var med oss hela helgen gör ju inte njutningen mindre. Dessa underbara vyer som Gotland bjuder på borde alla få uppleva någon gång, så om ni inte har varit där – åk dit! Årstid spelar ingen roll, men om man som jag älskar sol och ljus, så är givetvis våren den bästa tiden. Färgerna, ljuset, fågelkvittret, ingen stinkande släke på stränderna…

Vi upptäcker också nya platser nästan varje gång. Den här gången hamnade vi t.ex. på en strand som vi inte visste fanns och som jag definitivt kommer att besöka igen i sommar. Henke och Matilda fastnade med småkusinerna som fiskade i en gammal kvarnruin och jag strosade ensam längs stranden. Det blåste rejält, men vindarna var inte kalla. Stenarna var lika vackra som alltid och jag gick där med ett fånflin och njöt och drömde om att återvända i sommar, med en bra bok och betydligt tunnare kläder.

 

 

 

Nu är vi hemma i Rosersberg igen. Efter en båtresa med 1500 andra påsklovsfirare och kanske världens dyraste Coca Cola…(Att vi aldrig lär oss att ta med egen mat och dryck!) Undrar om den nya båtlinjen som sätter igång snart kommer ha lika saftiga priser? Det ska bli intressant att utvärdera den efterlängtade konkurrensen på Östersjön i sommar.

 

Egentligen borde jag kanske sätta igång en maskin tvätt, plocka ur väskorna eller ta fram bröd ur frysen eller nåt. Men jag vill inte. Jag vill inte gå och lägga mig och vakna imorgon och vara utan den härliga ledighetskänslan. Hjälp!

Om jag sitter en stund och tittar på bilderna från dagens korta men alldeles, alldeles underbara löparrunda kanske känslan biter sig fast ännu hårdare? Vi var hos goda gotlandsgrannar igår kväll och åt gott och drack mycket, så både huvudet och kroppen var tyngre än vanligt idag. Dagens runda blev därför inte den längsta eller snabbaste och toppades dessutom av en vilopaus på bryggan…

Nej, jag är ledsen, inte heller det här inlägget blir det bästa eller smartaste jag skrivit. Men jag vill verkligen behålla den behagliga känslan i kroppen, lugnet i sinnet och fånflinet på läpparna och det känns bra att dela med mig av det tillsammans med lite bilder. Och det är ju upp till dig att läsa 😉

Som en liten cliffhanger vågar jag faktiskt lova att mina kommande inlägg blir desto mer intressanta. Jag har nämligen nåt på gång… Men först ska jag fortsätta låta mig känna mig ledig, lugn och lat.

 

Tack Gotland!